Sportiga kläder, varma och rätta. Jag parkerar bilen bland många andra denna iskalla jullovsdag. Solen har orkat sig upp över trädtopparna så då är det klart att jag ska visa min uppskattnig och gå ut för att njuta av den.
Jag tar mina löparplank och stavar, låser bilen och försöker se sådär självklar ut som alla andra Vasaloppsmän gör. För det verkar mest vara dessa dårar som trotsar -13 grader och ska till varje pris träna och verka så himla sportiga.
Blå valla, nog ska det räcka. Det står något om nysnö och en annan symbol för preppat spår. Äh, det funkar säkert.
Jag kliver i och drar kragen högre upp mot kinderna. Det är kul!
Jag glider fram, ganska skönt. När jag rundat första kurvan kommer motvinden.
Fan, vad det är kallt, jag är en idiot! Vad som helst än detta hade varit bättre. Men le, snyt dig i vanten, le.
Det är ju friluftliv, det är ju underbart.
Jag biter ihop och försöker slappna av i nacken. Tårna tappar känsel, fingrarna värker.
4 km, 5km, 6km nä tar det aldrig slut. Jag hatar golfbanor även på sommaren. 8,5km jag klarade det jag fuskade bara en liten sträcka. Ler lite mot en medelålders man med snortappar i skägget. Bara på deras blick kan man se hur allvarligt de tar denna prestation att träna, denna iskalla dag.
Idioter, ibland är utövare av friluftliv en bunt idioter!
Ler åt mannen med snortapparna i skägget ... och åt dina(?) egna tappra försök, som jag så väl kan identifiera mig med! För att inte tala om den roliga bilden!
SvaraRaderaEn helt underbar beskrivning på ett motvilligt trevande försök till friluftsliv.
SvaraRaderaVi skippade pulkåkningen idag och ägnade oss åt fingerfärger och dvd-film istället. Ute på termometern står det sexton minus! Brrr! Jag brukar trotsa kylan, men till och med hundarna vägrar gå ut.
Ja, så där kan det verkligen kännas ibland :-)
SvaraRadera